Beskrivning från Adlibris:
"I mitten av 1990-talet påbörjar Zackarias Levin en skrivarutbildning på Lunds universitet. Där lär han känna tre personer som kommer att påverka hans liv på oväntade sätt. De är alla på flykt från någonting och delar samma dröm om att få skriva. Men i takt med att de kommer närmare sin lärare, den framstående poeten Li Karpe, och dessutom lär känna den legendariska författarikonen Leo Stark, förändras för alltid deras bild av skrivandet – och kanske av hela livet.
Tolv år senare får Zackarias sparken från sitt mediejobb, flickvännen dumpar honom och han tvingas flytta tillbaka till sin mamma i Skåne. För att försörja sig bestämmer han sig för att skriva en bästsäljare om den där omvälvande tiden då Sveriges stora författarstjärna försvann spårlöst och en av Zackarias närmaste vänner dömdes för mord.
Men minnet är inte alltid pålitligt. Och vad är egentligen viktigast: att förhålla sig precist till sanningen eller att berätta en bra historia?"
Mina tankar:
Den här boken har jag varit sugen på länge och när den kom som pocket nu i vår så slog jag till och köpte den.
Det som gjorde mig mest nyfiken var att jag hade hört att den skulle påminna lite om Sanningen om fallet Harry Quebert av Joël Dicker som jag läste för ett par år sedan och som har varit min favoritbok sedan dess.
Och ja, lite lik är den faktiskt. Den största likheten är väl att huvudpersonen i En nästan sann historia också skriver en bok i boken så säga men någon ny Harry Quebert är det inte.
Men jag gillade En nästan sann historia.
Den är smart skriven, har en spännande handling och intressanta karaktärer.
Vartannat kapitel följer vi Zackarias 2008 som är nutid och vartannat kapitel så får vi ta del av boken han skriver och händelserna som skedde 1996.
Det är så snyggt uppdelat och alla små trådar vävs ihop till ett perfekt konstverk.
Kan inget annat än gillar't!
Betyg:
4/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar