Titel: Solviken
Författare: Annika Estassy
Språk: Svenska
Antal sidor: 365
Utgiven: 201305
Beskrivning från Adlibris:
Mitt i reklamhögen på Marie Lindsjös hallmatta i Solna ligger ett vadderat kuvert och väntar. Samtidigt sitter Niklas och Gabriel över varsin fredagsöl och reflekterar över livet, såsom det blev.
Inte långt därifrån, i en ljus och fräsch lägenhet i Stockholms innerstad, försöker Ylva stå ut med att det blivit vår och att Niklas inte bor med henne och dottern längre.
När Marie öppnar det vadderade kuvertet upptäcker hon att ödet, eller om det är faster Greta, har pekat ut en riktning åt henne; Solviken, ett färgglatt renoveringsobjekt i Roslagens skärgård. Marie, som känner hur fyrtioårskrisen närmar sig med raska steg, vet att hon inte har någonting att förlora, och kastar sig ut i det okända.
Det blir en omtumlande yttre och inre resa, inte bara för henne utan även för Niklas, Ylva och Gabriel som hon råkar på vägen och vars öden sammanflätas med hennes.
Mitt omdöme:
Solviken beskrivs som en relationsroman och det är en ganska okänd mark för mig.
Tror knappt att jag läst en relationsroman tidigare så jag hade inte direkt jättehöga förväntningar. Tänkte att det är nog massa trams och kärlekstjafs!
Men oj vad vad fel jag hade. Fullkomligt slukade den här boken och jag gillade nästan varje sida!
I början kunde jag inte låta bli att undrar vem som skulle bli mördad men fick påminna mig själv om att det inte var en deckare jag läste!
Fast det påminner om en deckare fast utan mord och polisutredningar utan bara de där gottiga som jag gillar i deckare, nämligen privatlivet och relationerna!
I Solviken får man följa den kulturarbetande Marie som ärver ett hus, Solviken som hon bestämmer sig för att flytta till och renovera.
Man får även följa Niklas som får en ganska stor del i Maries liv.
Och Niklas föredetta Ylva som gör allt för att förstöra.
Tyckte om att läsa om alla karaktärerna även fast i bland de upplevdes som lite stereotypa tyvärr.
Ylva hade jag väldigt svårt för men kunde ändå till viss del förstå att hon blivit så kall. Däremot tyckte jag hon var en usel mamma som använde sitt barn på det sättet för att kunna kontrollera sin omgivning.
Tycker om språket och Annika skriver väldigt rakt och enkelt.
Gillar också att man får följa med månad för månad under ett helt år i boken så man lär verkligen känna personerna.
Och jag älskar det här vardagliga som vad Marie ska ha på sin frukostmacka och vad hon handlar i mataffären!
Känns så skönt att få läsa om vanliga människor i bland!
Betyg:
Blir 4/5
Anledningen att det inte blir full pott beror på att jag tyckte att slutet var lite hastigt på något sätt.
Kändes som det var lite för mycket som lämnades oavslutat.
