Författare: Paula Hawkins
Antal sidor: 396
Förlag: Massolit
Beskrivning från Adlibris:
"Alkoholiserade och arbetslösa Rachel tar tåget samma tid, varje dag. Varje dag betraktar Rachel det unga vackra paret i huset intill spåret. Jason och Jess kallar hon dem. I Rachels ögon är deras liv perfekt. Tills hon en dag ser ut genom tågfönstret och upptäcker något som skakar om henne totalt. Ett par dagar senare vaknar Rachel, bakfull med ångest och minnesluckor, och får snart veta att Jess har försvunnit spårlöst. Hon kan inte släppa tanken på att hon själv har information om försvinnandet och när polisutredningen inleds börjar Rachel göra egna efterforskningar. Nu ska hon visa alla att hon är så mycket mer än bara kvinnan på tåget."
Mina tankar:
Kvinnan på tåget har ju jämförts en hel del med Gone Girl och jag kan till viss del förstå varför.
Böckerna påminner om varandra i och med att när man läser så vet man inte riktigt vad som är sant eller vem man kan lita på.
Jag älskar den typen av böcker och det här är inget undantag.
Rachel är nog den personen som jag tycker känns mest intressant att läsa om.
Hon känns väldigt äkta och trovärdig.
De två andra kvinnorna man får följa berör mig inte alls på samma sätt.
Har hört att en del som läst den här boken är lite besvikna på twisten och att de räknade ut tidigt hur det låg till.
Jag däremot blev väldigt överraskad på slutet och det blev inte alls som jag först trodde.
En väldigt spännande bok och jag hoppas på fler böcker av Paula Hawkins.
Betyg:
5/5
Vill också läsa! Men hur ska man hinna/prioritera!? ;)
SvaraRaderaDenna är verkligen läsvärd!
RaderaJag listade inte heller ut hur det låg till förrän i slutet :)
SvaraRaderaJag hade massor av teorier på slutet!
RaderaNu blev jag väldigt sugen på att läsa den här! :)
SvaraRaderaBra! Hoppas du kommer gilla den :)
RaderaHar läst den boken och tyckte den var ok.
SvaraRaderaDen här boken verkar jättespännande. Är så sugen på att läsa den.
SvaraRaderaHar varken läst denna eller Gone girl, är väl snart den enda som inte gjort det snart känns det som. ;-)
SvaraRadera